Det virke som ligger ner, direkt mot husgrunden. Enkelt uttryckt är det alltså den nedersta, liggande brädan som är själva syllen. På bilden bredvid är syllen markerad i grönt.
...dold hjälte.
Syllen är grunden för väggarna. Syllen gör att vi kan fästa väggens alla stående reglar. Utan syllen hade man behövt fästa alla stående reglar mot husgrunden - vilket vore en dålig idé ur ett fukt- och tidsperspektiv.
Tryckimpregnerade syllar, eller ”tryckta syllar” innebär att syllvirket behandlats kemiskt. En obehandlad syll är istället rent trävirke, utan kemisk behandling.
...platsen.
Blött trä bryts ner, det är helt naturligt. Syllens position råkar vara en plats där det gärna blir extra blött. Trä suger upp vatten - likt en trasa som läggs i blöt. Vid syllen har du har fukt som tränger upp från marken och genom grunden. Fukt som bildas när den kalla grunden möter varm luft (årstidernas och dygnets temperaturväxlingar) och eventuellt även från små läckor i tak, fönster osv.
...en kombination.
En stor del av lösningen är att skilja den nya syllen från grunden med en distans av plast eller stål. Distansen bidrar med två saker - den spärrar fuktvandring eftersom träet inte har direkt kontakt med något blött längre och, den den skapar en luftspalt som tillåter konstant luftning av syllen. Vi ser också över om syllen grundförutsättningar kan bättras. Exempelvis kan en lågt liggande syll höjas upp för minska fuktpåfrestningarna underifrån.
Steg 1 - Först görs en öppning - antingen från utsidan i husfasaden eller inifrån i väggen, det beror på förutsättningar och önskemål. Den gamla syllen skvallrar om det finns andra problem att ta hänsyn till, som en vattenläcka exempelvis. Om möjligt åtgärdas detta direkt. Den gamla syllen
plockas ut och eventuella justeringar i konstruktionen görs.
Steg 2 - När konstruktionen är förbättrad och förberederlserna med distanser är gjorda så läggs nya syllar in. För optimalt resultat är de nya syllarna friska, tåliga och kemiskt obehandlade. Väggens reglar fästs nu på nytt mot den nya syllen. Vi fortsätter
med nästa sektion ända tills alla dåliga syllar är bytta runt om huset.
Steg 3 - När syllen är bytt så återställer vi öppningen i väggen eller
fasaden igen. Fasaden och platsen städas av, och avfall tas med. Utåt sett märks inte att ett syllbyte har gjorts på huset. Skillnaden märker du av på trivseln i hemmet.
Har du andra frågor? Mejla oss gärna - vi blir alltid glada när vi kan hjälpa till och samtidigt kan förbättra vår syllguide!
Du kan öppna upp och göra flera mätningar med fuktmätare på olika ställen. Syllar kan torka ut, och därför kan fuktkvoten endast ses som en del av kollen. Har en syll en gång drabbats av fukt och mikrober, så lever oftast mikroberna kvar även när syllen torkat ut. Trots låg fuktkvot kan du alltså vara drabbad.
Elak doft är heller ingen säker indikation: tryckimpregnerade syllar som drabbats luktar gärna, men syllar i obehandlat trä luktar sällan något trots mycket höga fuktkvoter.
Därför måste man vid en fuktmätning ha ett helhetsperspektiv. Ser du ruttna partier? Du kan lukta - luktar det källare, sitter doften i kläder/möbler? Är huset byggt på 70-talet eller är det en riskkonstruktion? Om du är osäker kan du ta foton och ringa oss.
Dåliga syllar innebär en kostnad, men upptäcks dessa vid besiktning blir säljaren ofta tvungen att gå ner det i pris som motsvarar kostnaden för syllbytet. I de fall där kännedom om fuktproblem redan finns brukar detta märkas på priset eller så är köpintresset lågt - vilket också kan ses som en fördel för köparen. Sen är det alltid en trygghet att ha åtgärdat något själv - för då vet man att det är avklarat inför framtiden.
En dålig syll försvagar alltid huset, eftersom väggar och tak vilar på syllen.
En dålig syll innebär alltid att en nedbrytningsprocess startat - den kan ge upphov till att gifter bildas eller källardoft. Problemen varierar beroende på vilka mikrober som drabbat syllen.
En dålig syll sänker alltid husets bostadsvärde. En dålig syll behöver dock sällan bytas ut akut, men det finns heller inga praktiska skäl till att vänta - utom om huset ska totalrenoveras inom kort.
Oftast avger fuktskador en obehaglig lukt,
men inte alltid. Dessutom sorterar luktsinnet bort ”vanliga” lukter i förmån för obekanta lukter, vilket innebär att de som en gång vant sig vid doften kan förbli omedvetna om lukten, trots att den finns där.
Ett enkelt dofttest är att lägga ett par fryspåsar runt om på golvet vid ytterväggen i hemmet över natten. Ta sen en plastpåse i taget, fukta med ett par droppar vatten och micra på full effekt i fem sekunder. Värmen från micron gör doften lättare att upptäcka. Ha gärna en vän med som också luktar. Plast har nämligen hög förmåga att dra till sig restprodukter från mögel.
Låt oss reda ut att själva syllen alltid består av trä, inte stål. Benämningen stålsyll syftar till materialet på den distans som placeras under syllen, inte att en syll av stål läggs in.
Det är en effektiv metod att använda distanser av ett oorganiskt material, för att skilja syllen från husgrunden. På så sätt spärras både fuktvandring, samtidigt som syllen luftas. Oavsett vad du funderar på är det alltid klokt att jämföra offerter.
I samband med en husöverlåtelse görs ofta en husbesiktning. Besiktningen är "okulär" vilket innebär att man använder syn, hörsel och lukt för att undersöka husets skick i tillgängliga och synliga utrymmen. Information hämtas även via ritningar, bygglov samt via samtal med säljare och mäklare. Sen sammanställs ett protokoll med funna brister och risker ihop med rekommendationer på åtgärder.
Även om detta protokoll sällan säger allt, så finns det nästan alltid värdefulla ledtrådar för att kunna kalkylera vilka utgifter du kommer att få med huset.
Här är i alla fall vad som inte ingår: kontroller av el, eldstäder, skorstenar, vatten, ventilation och värme. Inga mätningar görs av asbest, radon eller vattenkvalitet. Svåråtkomliga delar som krypgrund eller snötäckta tak ingår inte. Inte heller delar utanför huset som altan och tomt. Dock kan detta köpas till som tillägg.
En besiktning innebär alltså inte att det inte finns dolda fel. De kallas dolda just för att de inte syns även vid ”noggranna” besiktningar. Försäkringarna mot dolda fel skyddar dessutom oftast säljaren – inte köparen. För att kunna få ut någon ersättning vid ett fel som upptäcks i efterhand, får det heller inte ha funnits anledning att misstänka felet med hänsyn till konstruktion, ålder och skick. Så känn till dina riskkonstruktioner!
Hustyper som oftare än andra drabbas av skador kallas för riskkonstruktioner. Här listar vi de vanligaste problemen och åtgärderna.
Eftersom varm luft innehåller mer fukt och eftersom varm luft stiger, så är vinden extra utsatt för fuktproblem, särskilt på vintern när husets värms upp i kombination med dålig luft cirkulation. När varm luft läcker upp på den kalla vinden, kyls luften snabbt ned och kondens bildas. Därför ska man ha god luftcirkulation på vinden, och helst undvika att använda den som förvaringsplats som kan hindra just luftcirkulationen.
En husgrund kan kapillärt suga upp mer vatten, än vad vi kan åstadkomma att torka ut. En källare kan försöka kompensera fuktpåfresteningen från att ligga under marknivå genom att vara väldränerad. Källaren påverkas även av kondensen inifrån när den varma sommaren möter den kalla källaren. Därför är luftcirkulation också av hög prioritet. Eftersom fukt i viss mån alltid finns i källarväggarna går de flesta tapeter bort, samt att ha trämöbler ståendes mot väggarna.
Förr eldade man året om genom skorsten eller murstock, vilket värmde även grunden. Idag isolerar vi mer och värmer upp annorlunda, vilket gör grunden kall. Så när varm sommarluft möter den kalla grunden bildas kondens. En av de bättre lösningarna skapar undertrycks- ventilation i krypgrunden. Då sugs luft in i källaren, och blåses sen ut med mekanisk ventilation. Marken isoleras med plast för att förhindra mötet av kallt och varmt. Ofta kompletteras lösningen med en avfuktare.
Stenkrosset under betongplattan var ämnat att hindra vatten genom att vara kapillärbrytande, tyvärr hindras underifrån som lätt tar sig upp i husgrunden och därefter virket. Om man dessutom använt kaseinspackel för att jämna av betongplattan kan ytterligare en oönskad kemisk reaktion uppstå, med obehaglig lukt som sätter sig i betongplattan. Den enda lösningen då är ett så kallat ventilerat golv. Man lägger då in en särskild plastmatta som skapar en luftspalt mellan betongplattan och golvet inomhus. På så sätt ventileras doften konstant iväg.
70-tals hus
Runt 70-talet trodde man sig ha hittat lösningen på fuktproblematiken i syllarna. Genom att impregnera trävirket med kemiska substanser – främst KP Cuprinol.
Detta blev snabbt byggnormen och man trodde inte att varken luftspalt eller fuktspärr behövdes mer. Tyvärr visade det sig, att man haft fel – och eftersom man avstått fuktspärrar och luftspalter blev dessa syllar ännu blötare och gav dessutom upphov till andra oförutsedda kemiska reaktioner.
KP Cuprinol innehöll giftet PCP (pentaklorfenol) som med vatten ombildas till PCA (pentakloranisol) ett annat gift som nu kunde sprida sig ännu bättre via luften och dessutom luktade kraftigt. Kemikalien förbjöds 1978 men hade redan använts flitigt och det tog flera år innan byggnormen hängde med. Tryckimpregnerat virke fortsatte användas som syll långt in på 80-talet.
...där en slarvig murning räcker för att hindra luftningen som behövs mellan stomme och fasad Enstegsfasader saknar ordentlig luftspalt vilket innebär att fukt letar sig in, fastnar och nu lätt kan sugas upp av andra material bakom.
...och/eller mycket isolering vilket skapar stora temperatur skillnader vilket bildar fukt.
...bidrar till fuktigare förhållanden kring den redan utsatta syllen - såsom ingjutna syllar, dålig eller ingen fuktspärr under syllen eller en för lågt liggande syll i förhållande till marknivån.
Vi återkommer med ett detaljerat förslag på åtgärd, datum och pris. Om du har ett besiktningsprotokoll får du gärna skicka det separat, då får vi alla detaljer vi behöver direkt.
Mejla protokollet till anders@syllexperten.se
All luft innehåller fukt. Ju varmare luft – desto mer fukt kan den innehålla. När varm luft kyls ner, kan den inte längre bära samma mängd fukt - och fälls då ut som vattendroppar och kondens. Temperatur spelar därför stor roll när du vill kontrollera fukt. Vilka problem du sen får, beror på vilka mikrober som slutligen etablerar sig.
När mikrober konsumerar ett material, så produceras ett annat - en restprodukt. Vilken restprodukt det blir beror på vilka mikrober, och avgör alltså vilken typ av "problem" du får. Restprodukter kan vara mykotoxin som är ett mögelgift, eller geosminer som bidrar till källarlukten. Mikroberna är avgörande för kretsloppen av näringsämnen. Allt de behöver är en fuktig miljö, plusgrader, organiskt material som förser dem med näring samt, tid.
Se över hela huset en torr dag varje kvartal. Hur känns och luktar olika ytor samt saker som förvaras? Ta foton och jämför om du ser skillnader. En regnig dag tittar du istället på hängrännorna - svämmar de över någonstans? Får du vattenpölar på vissa ställen? Nära huset? Hur oerfaren du än är, kommer du sakta att utbilda dig om ditt hus.
Håll jämna temperaturer och minska risken för fuktskador med bra luftcirkulation! Matlagning, dusch och tvätt bidrar med mer fukt, vilket dessutom bör ledas ut kortast möjliga väg. Idag vill vi isolera våra hus mer för att slippa elda för kråkorna – men det kräver också en bättre planerad ventilation så att inte luften och dess fukt "fastnar". Förvara saker luftigt!
Avfuktare
Många oönskade partiklar binder till fukten i luften, vilket förhindras vid ett torrare klimat. Avfuktaren har därför en viss luftrenande effekt och kan dämpa vissa upplevelser, men kan inte åtgärda en fuktskada.
Husets skal - tak, fasad, tätningar runt dörrar och fönster ska alla vara i gott skick. Regn ska samlas upp i hängrännor och ledas bort. En djup dränering med lutning bort från huset, och regn som samlas upp i hängrännor är bra. Ingen växtlighet nära huset - det drar fukt och skuggar fasaden. Dessutom kanske du vattnar där ibland, vilket är en onödig fuktbelastning.
Att organisera
Organisera dina saker så att du både tillåter bättre luftning och kan iakta förändringar. Ställ och förvara dina saker så att de omges av luft – inte mot väggarna och packa inte tätt. Tänk gärna på att palla upp underifrån också.
Husägare som åtgärdat sina fuktproblem vittnar om hur besvär som huvudvärk, snuva, ihållande förkylningar och infektioner upphör strax efter syllbytet. Ändå verkar ingen kunna svara på exakt hur farligt det är.
Troligtvis är det ” dosen som gör giftet ”, och varierar mellan individer. Barn och andra med svagare immunförsvar drabbas förmodligen värst. Dessutom rör sig barnen närmare marknivå där också högre halter gifter finns. 90% av vår tid spenderas inomhus och eftersom cirkulationen är begränsad inomhus, är det sannolikt att exponeringen blir kraftigare - än vad vi biologiskt anpassats till.
Copyright © 2023 Bygg och Syllexperten Skåne AB. Huvudkontor: Helsingborg, Sverige. Alla rättigheter förbehålls.
Organisations nummer: 559294-1891. Med F-skatt och yrkesbevis som byggnadssnickare. Verksamheten försäkras av Länsförsäkringar. Dataskydd (GDPR) kan du läsa om här.